Sweden

Tidigare statssekreterare till MUCF

Karin Strandås blir ny chef för avdelningen för civilsamhälle på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Hon har bland annat varit statssekreterare åt tidigare jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

8 May 2026

How a strange fruit fly became a bloodthirsty underwater hunter

A carnivorous fruit fly living in bubbling African streams may sound like a fever dream. However, with the help of DNA analysis of a pinned insect from a museum in Zurich,…

8 May 2026

Lunds universitet tar täten för humaniora som samhällskraft – Lund Humanities Village lanseras 8 maj

Ett nytt nav för humaniora, innovation och samhälle växer fram i Lund. Den 8 maj lanserar Lunds universitet och samarbetspartners inom näringsliv och civilsamhälle Lund Humanities...

8 May 2026

Museifynd avslöjar hur bisarr bananfluga blev blodtörstig undervattensjägare

Forskare har studerat dna från uppnålad museifluga och hittat en evolutionär särling.

8 May 2026

Skärpta villkor för friskolor drabbar eleverna

Reformivern i svensk skola får inte bli ett mål i sig, de förändringar som genomförs måste kunna motiveras med att fler elever får tillgång till en bättre skola. Det skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega utbildning.

8 May 2026

Nedprioritera inte läxhjälp för barn i mellan- och högstadiet

Det vore ett svek mot regeringens ambition att stärka elever i områden med socioekonomiska utmaningar och på glesbygden, skriver fyra civilsamhällesorganisationer.

8 May 2026

Granskning av lovskolan: Elever missade gymnasieantagningen

Elever som blev behöriga till gymnasiet genom lovskola hann i flera fall inte delta i den slutliga gymnasieantagningen. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen.

8 May 2026

Regeringens slopade miljonreform granskas

Utvecklingen av ett nytt system för statliga utbetalningar har kostat skattebetalarna 175 miljoner kronor. Nu inleder Riksrevisionen en granskning av reformen, efter regeringens beslut att lägga ned projektet.

7 May 2026

Study offers a more nuanced view of ADHD – points towards more personalised care and precision medicine

New research focused on ADHD in adults indicates a greater number of cognitive and motor symptoms.

7 May 2026

Anställda i Lund tillsagda att inte prata med media

Universitetsläraren skrev nyligen om larm om missförhållanden på Industridesignskolan vid Lunds universitet som tidigare fått en mångmiljondonation från Ikea Foundation. I samband med granskningen gick ett mejl ut till anställda från Industridesignskolans avdelningschef Ylva Hofvander Trulsson, med information om att Ikea Foundation, rektorn, en student och hon själv blivit kontaktade av en journalist från Universitetsläraren: ”Om du kontaktas av journalisten, vänligen hänvisa dem direkt till mig”. ”Om du kontaktas av journalisten, vänligen hänvisa dem direkt till mig.” I ett uppföljande mejl några timmar senare skriver Ylva Hofvander Trulsson att hon vill klargöra sitt tidigare mejl, som hon ”kanske skrev för snabbt”. Eftersom ”det kan vara svårt att förutse en journalists vinkel” vill hon säkerställa att informationen som lämnas är ”enhetlig och korrekt”. Mejlet avslutas med att alla är välkomna att hänvisa medieförfrågningar till henne, vilket ”minimerar risken för att någon enskild person oavsiktligt blir föremål för mediernas granskning”. Ylva Hofvander Trulsson har avböjt en intervju men skriver i en kommentar till Universitetsläraren: ”Alla som studerar och jobbar på universitetet har yttrande- och meddelarfrihet, vilket betyder att de alltid kan uttrycka sina åsikter fritt. Det är en självklarhet att jobba efter dessa principer.” Källor uppger att det här inte är första gången anställda blivit tillsagda att inte gå till media med anledning av konflikten vid Industridesignskolan. – Vi kan inte bli skrämda, vi vill bara att detta ska få ett slut, säger en källa. Universitetsläraren har tagit del av en stor mängd mejl och dokument som visar att konflikten mellan Industridesignskolan och ledningen vid Lunds tekniska högskola, LTH, pågått sedan åtminstone hösten 2023, med arbetsmiljöproblem som följd. Ett par källor säger att konflikten startade redan med donationen 2019. Det som var menat att bli början på en fantastisk framtid, blev i stället början på långvarig konflikt, menar en källa. – Vi har tappat all respekt och all tillit, på grund av försöken att tysta oss och de konstanta regelförändringarna. ”Vi har tappat all respekt och all tillit, på grund av försöken att tysta oss och de konstanta regelförändringarna.” Det finns en bristande förståelse från ledningen för Industridesignskolans förutsättningar som enda konstnärliga utbildning på LTH, anser flera källor. – LTH är fantastiskt på att ge ingenjörsutbildningar, men de måste fatta ett beslut om och varför de vill ha en konstnärlig utbildning, säger en person. De uppger att de känner sig detaljstyrda och hänvisar till att förtroendet för ledningen störtdykt, vilket stöttas av siffrorna i medarbetarundersökningen från 2025 som visar att en av nio respondenter har förtroende för ledningen. Men medarbetarundersökningen har inte följts upp och anställdas ohälsa tas inte på allvar, säger en annan källa. – Det känns demotiverande och demoraliserande. Flera hänvisar till att ett skyddsombud gjorde en riskobservation angående den psykosociala arbetsmiljön i form av en IA-anmälan (information om arbetsmiljö) förra våren, men ingen av dem har fått någon information om vad anmälan ledde till. Bristen på transparens och återkoppling från ledningen är en genomgående kritik som framförs. – De lägger locket på. Universitetsläraren har tagit del av skyddsombudets IA-anmälan. I den beskrivs en konfliktfylld situation mellan ledningen på Ingvar Kamprad Designcentrum och Industridesignskolan, vilken är ”komplicerad och går inte att härleda till enbart en händelse”. Vidare uppger skyddsombudet att situationen är ”så allvarlig att det är sjukskrivningar som är direkt relaterade till arbetsmiljön” och att skolan riskerar fler sjukskrivningar. Försök till att förbättra situationen ger inga synliga framsteg, enligt anmälan. Anmälan utreddes av Jessica Wadin, prefekt vid institutionen för designvetenskaper, tillsammans med arbetsmiljösamordnare. Utredningen inleddes och avslutades samma dag, i april 2025. Situationen beskrivs bland annat ha att göra med organisationsförändringar och den 6:6a-anmälan som studenterna gjorde 2023, vilka påverkar anställdas psykosociala hälsa. Det hänvisas till pågående åtgärder, samt att avdelningschefen ska lyfta den rapporterade riskobservationen vid utvecklingssamtal för de anställda. I en kommentar konstateras att ”det kontinuerliga pågående arbetet ger effekt”. Angående arbetsmiljön och förtroendet för ledningen på LTH skriver Ylva Hofvander Trulsson till Universitetsläraren: ”Vi har tagit dessa frågor på stort allvar och är mitt inne i ett förändringsarbete. Det är en pågående process som behöver tid. Vi har bland annat fokuserat på förbättringsområden kring hur vi arbetar med transparens och tillit i beslutsvägar, pedagogisk utveckling för lärare och att involvera studenternas perspektiv i de beslut vi fattar gemensamt. Ylva Hofvander Trulsson Chef, Industridesignskolan, Lunds universitet Foto: Jenny Leyman Hon skriver att hon tillsammans med LTH:s ledning har sett över verksamheten och att det tagits fram en handlingsplan som man arbetat utifrån sedan hon tillträdde. ”Jag är väldigt mån om att såväl medarbetare som studenter ska känna sig delaktiga och trygga”, skriver Ylva Hofvander Trulsson. Prefekt Jessica Wadin har avböjt att kommentera uppgifterna i artikeln, men skriver att hon ”ser en positiv utveckling på industridesign där studenterna är nöjda med det arbete som vi gör tillsammans”. Saco-S vid Lunds universitet har tidigare avböjt intervju och har vid en upprepad förfrågan inte återkommit. Inlägget Anställda i Lund tillsagda att inte prata med media dök först upp på Universitetsläraren .

7 May 2026

Jaga inte AI-spöken – börja belöna transparens

Artificiell intelligens har på kort tid blivit ett kraftfullt verktyg i forskningen. Den kan formulera text, strukturera argument och till och med bidra till nya vetenskapliga insikter. Och det går snabbt. Många forskare har insett detta och författar nu artiklar med hjälp av AI, ofta utan att det framgår. Varför medge att man fått avsevärd hjälp och avstå från den prestige som följer med en stark forskningsartikel? Samtidigt brottas akademiska tidskrifter med en fråga som tycks sakna svar: Hur avgör man om en artikel är skriven av en människa eller av en AI? Det korta svaret är: det kan man inte. Och viktigare – det är fel fråga. I dag läggs betydande energi på att försöka utveckla verktyg som kan ”detektera” AI-genererad text. Dessa metoder är notoriskt opålitliga och kan enkelt kringgås. AI-detekterande verktyg kan i dag inte skilja på om AI tagit forskarens plats eller om AI endast använts för språkputsning. De försök som gjorts, exempelvis med ”vattenmärkning”, har inte varit framgångsrika. Att i efterhand försöka avgöra hur en text har skrivits är därför förmodligen en återvändsgränd. Jan Scheffel Professor emeritus, KTH Det verkliga problemet är emellertid inte att AI används. Problemet är att forskningssystemet belönar en bild av den ensamma, geniala forskaren som producerar djupa insikter på egen hand. Det förhållningssättet blir nu alltmer förlegat. När AI gör det möjligt att nå avancerade resultat snabbare, uppstår därför en frestelse: att använda verktygen, men inte berätta om det. En rimlig reaktion är att vilja granska forskningsprocessen snarare än slutprodukten. En vetenskaplig tidskrift kan exempelvis begära in artikelförfattarens underlag och olika versioner. Men vill vi verkligen gå den vägen? Vetenskaplig kvalitet bör ju inte bedömas utifrån hur ”mänsklig” processen varit. De centrala kraven måste fortsatt vara att resultaten är korrekta, intressanta och reproducerbara. Däremot finns det ett avgörande krav: författaren måste ha fullt intellektuellt ägarskap över innehållet. Det innebär att forskaren ska kunna uppvisa förståelse, det vill säga kunna förklara och försvara varje del av arbetet, oavsett vilka verktyg som använts. Det här kravet är mer långtgående än vad det först verkar. Om författaren skulle deklarera att AI inte alls använts, kan detta enkelt testas, med hög säkerhet, med verktyg som GPT Zero. Det går däremot inte att avgöra om AI endast använts för språkbehandling eller för mer avancerade uppgifter, men utfallet av testet kan med stor säkerhet avgöra om AI alls har bidragit. Författaren får bakläxa och måste redovisa hur samarbetet gått till. Och är det så att AI har använts, men inte deklarerats i full utsträckning, får forskaren vara beredd på att kollegor, som oftast har en relativt god bild av forskarens kompetens, kan ha åsikter om arbetet. ”I stället för att, med måttlig framgång, försöka avslöja långtgående AI-användning kan alltså forskarsamhället göra något betydligt mer effektivt: göra öppenhet till norm och merit.” I stället för att, med måttlig framgång, försöka avslöja långtgående AI-användning kan alltså forskarsamhället göra något betydligt mer effektivt: göra öppenhet till norm och merit. Jag föreslår därför följande: 1. Obligatorisk deklaration av AI-användning Artiklar bör innehålla en kort redogörelse för hur AI har använts – exempelvis för språkgranskning, strukturering eller idéutkast. 2. Tydligt författaransvar Författare ska intyga, både för tidskriftsredaktionen och i samband med publicering, att de förstår och kan argumentera för hela innehållet. 3. Erkännande av verktygskompetens Att använda avancerade verktyg effektivt bör ses som en styrka, inte en svaghet. Transparens ska inte minska prestige – utan öka den. Vetenskaplig verksamhet innebär som regel hårt arbete, där den faktiska processen utgörs av en hel del inläsning av tidigare litteratur, hypotesbildning, prövande och förkastande av idéer, men även fruktbara synteser. Ett dolt användande av AI riskerar snarare att förstärka forskningsprocessens missvisande karaktär av skarpsinnig elegans, där viktiga delar av kunskapsbildningen undertrycks. Om vi i stället premierar öppenhet avseende AI kan vi få motsatsen: en rikare och mer realistisk bild av hur vetenskapliga framsteg faktiskt uppnås. Frågan är alltså inte om AI används i forskningen – det gör den redan. Frågan är om vi vill ha ett system där detta sker i det fördolda, eller ett där det sker öppet och ansvarsfullt. Att försöka skilja mellan ”mänsklig” och ”AI-genererad” text är fel väg att gå. Det vi behöver är något mer värdefullt: ett forskningssystem som belönar de som tydligt visar hur kunskap framgångsrikt produceras i samarbete med AI. AI-assistans ska alltså deklareras fullt ut i samband med vetenskapliga artiklar. Det kommer inte att dröja länge innan det snarare är så att AI behöver deklarera humant samarbete vid publicering av forskningsresultat, men det är en annan historia. Jan Scheffel Professor emeritus, KTH AI-assistans: Chat GPT (Open AI) användes för att generera utkast och förbättra formuleringar. Författaren har granskat, modifierat och ansvarar för allt innehåll. Inlägget Jaga inte AI-spöken – börja belöna transparens dök först upp på Universitetsläraren .

7 May 2026

Studie nyanserar bilden av ADHD – pekar mot mer individanpassad vård

Forskning om ADHD hos vuxna visar på fler kognitiva och motoriska symtom och att effekten av läkemedel varierar beroende på symtomens svårighetsgrad.

7 May 2026

Skogssällskapet: Varning för brist på skogsskötselforskning

Skogsskötseln kan bli lidande när samhället går mot alltmer specialisering och stuprörstänk, skriver Karin Fällman Lillqvist, Skogssällskapet.

7 May 2026

4,000-year-old texts to reach new audiences in landmark digital project

Researchers at Lund University are participating in an international project that is transforming access to some of the world’s oldest written sources. As part of the…

6 May 2026

Varför vi bor ensamma – och vad det betyder för klimat och gemenskap

Att bo ensam i eget boende sliter mer på jordens resurser än att bo med andra, eftersom alla ska ha egna utrustningar – brödrost, tvättmaskin och så vidare. De nordiska länderna...

6 May 2026

Expertens bästa klimakterieråd

Vem behöver hormonbehandling och varför rekommenderas styrketräning så ofta? Forskare svarade nyligen på frågor om klimakteriet.

6 May 2026

Lundin Oil-målet kan förändra synen på företags ansvar för krigsbrott

Lundin Oil-rättegången är inne i sitt slutskede. Rättprocessen kan få betydelse för hur domstolar bedömer företags ansvar för krigsförbrytelser och hur bolag väger risker i...

6 May 2026

Larm om missförhållanden på Industridesignskolan i Lund

År 2019 fick Industridesignskolan en donation från Ikea Foundation på 33 miljoner euro, cirka 350 miljoner kronor, en av de största donationerna sedan universitetets grundande. Knappt fem år senare kom larm om brister. Studenter gjorde i slutet av 2023 en 6:6a-anmälan enligt arbetsmiljölagen, begäran om åtgärder av risker i arbetsmiljön, där de beskriver att det varit otydligt vad som bedöms i kurserna, att bemötandet från lärare varit dåligt och att examinationer tar tid. Strax därefter pekade en visselblåsare på brister i den ekonomiska hanteringen, vilket ledde till en utredning från universitetets internrevision som bland annat visade att anställda har gjort utlägg för flygbiljetter i businessklass och butiksinköp av Apple-datorer. Även studenter ska ha gjort utlägg för resekostnader och för licensprogram som tillhandahålls av universitetet. Den stora mängden utlägg anses bryta mot både universitetets rutiner och lagen om offentlig upphandling. Våren 2025 inkom en ny visselblåsning som utöver ekonomiska missförhållanden också avslöjade brister i hanteringen av studenters examinationer, registreringen av betyg och bemötandet av studenter. Lärare uppges ha favoriserat och talat illa om studenter, samtidigt som examinationsbetyg inte rapporterats in i tid. En student vid Industridesignskolan berättar för Universitetsläraren att studenterna är delaktiga i ett pågående utvecklingsarbete, men hänvisar i övrigt till Annika Olsson, rektor vid Lunds tekniska högskola, LTH. Annika Olsson bekräftar att det framkommit missförhållanden på Industridesignskolan. – Det är tråkigt att arbetsmiljön var så pass allvarlig för studenterna så att det kom in en 6:6a-anmälan. Samtidigt, när man får en 6:6a-anmälan finns det också möjligheter att på ett strukturerat sätt ta fram en handlingsplan och verkligen gräva i de problemen som finns, vilket vi gjorde. Annika Olsson Rektor, Lunds tekniska högskola Foto: Kennet Ruona Hon ser allvarligt på bristerna som framkommit i den ekonomiska hanteringen, men framhåller att det operativa ansvaret är delegerat till prefekt och avdelningschef som sitter närmast verksamheten. – Jag vill absolut inte skylla ifrån mig eftersom jag är ytterst ansvarig för LTH:s verksamhet och när det väl kom upp på mitt bord så tog vi tag i det. Tillsammans med verksamheten gjorde vi en handlingsplan och ändrade attesträtter, till exempel. Borde inte du som rektor vid LTH ha upptäckt bristerna tidigare, innan det blev ett visselblåsarärende? – De som har delegerat ansvar och finns nära verksamheten borde upptäckt sådant här och i så fall kunnat agera tidigare. Som rektor för en så här stor verksamhet, så delegerar vi det ansvaret enligt vår delegationsordning. Vi är en tillitsbaserad organisation och därmed behöver jag lita på de som har ansvar ute i verksamheten. Annika Olsson anser trots allt att pengarna från Ikea Foundation använts på ett ansvarfullt sätt. – Donationens syfte är att stärka utbildningen, öka kvaliteten och skapa en synlighet. Det är på så sätt en väldigt bra skola som har stor synlighet och vinner mycket priser. Även om det har skett vissa resor utanför resereglementet så har resorna i grunden ett syfte. En av åtgärderna som universitetet genomförde var att ta in Ylva Hofvander Trulsson som ny avdelningschef för Industridesignskolan. Varför missförhållandena har uppstått vill hon inte uttala sig om eftersom hon kom till lärosätet efter den första visselblåsningen, men hon säger att situationen har satt känslomässiga spår i verksamheten. – Lärarna som var med då kände sig missförstådda och misstolkade. Ylva Hofvander Trulsson har enligt egen utsago drivit ett utvecklingsarbete sedan hon rekryterades som tillförordnad avdelningschef sommaren 2024, med fokus på struktur och rutiner kring myndighetsutövandet, studenternas och lärarnas arbetsmiljö. Hon säger att skolan nu har ändrat sin examinationsrutin, genomfört en digitalisering, ökat transparensen gentemot studenterna och implementerat rutiner för att lärarna ska få stöd och ökad förståelse för ekonomisk rapportering. Dessutom har verksamheten fått ny programledning och rekryterat en universitetslektor. Ylva Hofvander Trulsson Avdelningschef, Industridesignskolan vid Lunds universitet Foto: Jenny Leyman – Tillsammans jobbar vi nu också med att stärka forskningen inom industridesign och sammanflätningen med grundutbildning. Jag är jätteglad för att vi har kommit så pass långt på den här tiden. Och det är mycket tack vare att vi har lärare som bryr sig om verksamheten och sina studenter. Uppföljning av rutiner sker varje månad av ledningsgruppen, enligt Ylva Hofvander Trulsson. – Det handlar om att kontinuerligt i det dagliga se att vi följer alla rutiner och förväntningar som kommer från LTH, samt se till verksamhetens behov och särart. Ikea Foundation skriver i en kommentar till Universitetsläraren: ”Ikea Foundation har stöttat Industridesignskolan vid Lunds universitet sedan 1998. År 2019 beviljade stiftelsen en donation på 33 miljoner euro för att utbilda nästa generation av industridesigners och främja skolan som ett globalt utbildningscentrum för design. Ikea Foundation har aldrig varit involverad i skolans verksamhet eller styrning. 2025 fick vi dock kännedom om påstådd misskötsel vid skolan och informerades om att en ny ledning hade tillsatts för att åtgärda detta.” Saco-S vid Lunds universitet har avböjt intervju. Inlägget Larm om missförhållanden på Industridesignskolan i Lund dök först upp på Universitetsläraren .

6 May 2026

Debatt i Lund: Vem bryr sig om Europa längre?

När allt fler länder rör sig bort från demokrati och bara sju procent av världens befolkning lever i liberala demokratier prövas Europas självbild. Under universitetets...

6 May 2026

Climate change threatens public health – and the healthcare sector contributes to the emissions

Study shows that in Sweden over 60 per cent of the climate impact in intensive care is driven by the growing volume of single-use products.

6 May 2026

Klimatförändringar hotar folkhälsan – men även sjukvården bidrar till utsläppen

Studier visar att över 60 procent av klimatpåverkan i intensivvården kommer från den växande mängden engångsprodukter.

6 May 2026

Övningspaket ska vända ungas klimatstress till hopp

Övningspaket ger elever verktyg att hantera klimatstress och ångest.

6 May 2026

MR-institutet: 13-åringar hör inte hemma på Kumla

Sänkt straffbarhetsålder beskrivs som en kraftfull åtgärd mot grov brottslighet bland barn, men förslaget är rättsligt ohållbart och förvärrar situationen för barnen. Det skriver Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

6 May 2026

Fungi crucial to the recovery of tropical islands

Underground fungi play a central role in the fragile ecosystems of atoll islands. The unique symbiotic relationship between these fungi and rainforest trees is vital for the…

5 May 2026

4 000 år gamla texter når nya målgrupper i banbrytande digitalt projekt

Forskare vid Lunds universitet medverkar i ett internationellt projekt som förändrar tillgången till några av världens äldsta skriftliga källor.

5 May 2026

Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan

Allt fler judiska elever döljer sin identitet av rädsla för hat och hot från sina klasskamrater. Så kan det inte fortsätta, skriver Naomi Abramowicz.

5 May 2026

Vilken rättslig grund har vi för att samla in och lämna vidare känsliga uppgifter?

Folkbildningsrådet konstruerar ett system där de ger order medan vi tar risken. Det skriver Anneli Dahlqvist, rektor vid Bona folkhögskola, i en slutreplik.

5 May 2026

Högt tryck på ny militärutbildning

30 platser, 140 ansökningar, 367 procent fler ansökningar än platser. Så ser statistiken ut för Försvarsmaktens nya utbildning STOFU. ”Vi sa att får vi över 100 ansökningar ska vi vara jättenöjda”, säger Försvarsmaktens utbildningschef Jonas Hård af Segerstad till Altinget.

5 May 2026

Ny studie: Barns perspektiv på upprepade familjehemsbyten

Var tredje av Sveriges 18 800 familjehemsplacerade barn tvingas flytta oväntat när en placering bryts. En ny intervjustudie från Lunds universitet visar hur barn själva upplever...

4 May 2026

Nocturnal migratory birds follow rhythm of the moon

Moonlight determines when the red-necked nightjar feeds, migrates and raises its young. A groundbreaking long-term study from Lund University shows how the migratory bird’s entire…

1 May 2026

Nyktofila flyttfåglar styrs av månen

Forskare har kartlagt hur den rödhalsade nattskärran styrs av månskenet.

1 May 2026

Har riksdagen satt rekord i antal politiska vildar?

Altingetpodden är här. I veckan pratar vi om partiernas olika kickoffer inför valrörelsen, om den spektakulära mängden politiska vildar och om en mycket infekterad lokalpolitisk debatt i hjärtlandet.

30 Apr 2026

Prestigious international award for Martin L. Olsson

Martin L. Olsson has received the International Society for Blood Transfusion (ISBT) Presidential Award.

29 Apr 2026

Prestigefyllt internationellt pris till Martin L. Olsson

Martin L. Olsson har tilldelats International Society for Blood Transfusions (ISBT) Presidential Award.

29 Apr 2026

AI experts at Lund University

Researchers at Lund University available for comment on the latest developments in artificial intelligence – from disinformation and election interference to robotic surgery, the…

29 Apr 2026

Marksvampar avgörande för öars återhämtning

Marksvampar spelar en viktig roll för regnskogsträd på isolerade öar.

29 Apr 2026

Partierna debatterade lärarledd tid och basanslag

Med grön skylt för ”ja” och röd för ”nej” fick riksdagspartiernas talespersoner svara på snabba frågor om bland annat basanslag, lärarledd undervisningstid och studiebidrag. Förutom att hålla upp skyltar fick de också debattera olika frågor som bollades upp av moderatorn. Eftersom Saco studentråd och Sveriges förenade studentkårer, SFS, anordnade låg fokus i debatten på utbildning och utbildningskvalitet. Som Universitetsläraren har rapporterat om tidigare ligger Sverige näst sist på listan bland 24 undersökta europeiska länder när det kommer till antalet lärarledda undervisningstimmar per vecka. Genomsnittet ligger på 16 timmar och Sverige har 10. Partirepresentanterna var eniga om att det behövs fler timmar. Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Josefin Malmqvist förklarade att politiker, lärosäten och studenter måste hjälpas åt om utbildningskvaliteten ska kunna öka. På kort sikt behöver också antalet utbildningsplatser minska, sade hon. – Det behöver inte nödvändigtvis betyda att vi får färre utexaminerade då jag tror att vi får bättre genomströmning genom ökad lärarledd undervisningstid. Josefin Malmqvist betonade också att lärosätena måste se till att använda de resurser som tilldelas dem till undervisning. Som det är nu går för mycket till administration, enligt henne. – Jag är väl medveten om att politiken absolut också har ett ansvar i det. Vi lägger till massor med krav och direktiv och sådant. Men det måste lärosätena lova leverera, sade Josefin Malmqvist. Hon lade också ett ansvar på studenterna. – Studenterna måste lova att anstränga sig. Att man jobbar hårt när man studerar. Då tror jag att vi kan hjälpas åt och faktiskt höja kvaliteten, sade hon. Centerpartiets talesperson för forskning och högre utbildning, Martin Ådahl, vill också prioritera att öka den lärarledda undervisningstiden. Hans parti kommer inte att strida för fler utbildningsplatser, sade han. När moderatorn flyttade över diskussionen till frågan om huruvida basanslagen behöver öka, påpekade Martin Ådahl att det inte kommer att räcka. – Tyvärr är inte det tillräckligt. Vi har idag universitetsledningar, om man ska vara lite tuff, som i vår struktur är till 95 procent myndighetschefer och till 5 procent akademiska ledare. Vi behöver liberalisera både hur vi finansierar och organiserar lärosätena så att lärosätenas ledningar kan ta ett fullt ut akademiskt ansvar. Så att pengarna kan fördelas på ett sätt som universitetet skulle vilja mellan forskning och undervisning, sade han. Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Joar Forssell lade till att basanslagen de facto har ökat. Bara inte tillräckligt mycket. – Mycket har ätits upp av inflation och det är djupt beklagligt. De (basanslagen reds. anm.) borde ha ökat ännu mer och det har vi också stridit för och det kommer vi fortsätta strida för. Det låter i den här panelen som att det också är fler partier som vill göra det, sade han. Vänsterpartiets recept för att öka utbildningskvaliteten är att se över ”prislapparna per ämne”, enligt Ilona Szatmari Waldau, partiets talesperson för högre utbildning och forskning. – Fördelningen mellan olika ämnen sattes för väldigt länge sedan så det är läge att se över dem för att se om det ska vara en annan fördelning. Sedan ska de vara högre också. I avvaktan på det vill vi lägga 300 kronor per student oavsett prislappen. Då blir det ju mer pengar automatiskt till de som har minst lärarledd tid, sade hon. I sammanhanget lärarledd undervisningstid behövs det – förutom fler sådana timmar – också en förändring av forskarnas administrativa arbetsbörda, menar Ilona Szatmari Waldau. – I dag är det många professorer som inte har tid att undervisa eller forska för att all deras tid går åt till att söka externa medel. Då kan man fundera på om det är bättre att ha en administratör som söker medel om det är möjligt, och att professorn undervisar, sade hon. Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman betonade att hans parti vill se över ”hela resursfördelningssystemet”. Olika utbildningar behöver – enligt honom – olika många lärarledda undervisningstimmar. När moderatorn flyttade över debatten till att handla om huruvida det behövs en högre grad av disputerade universitetslärare, menade Anders Ygeman att det vore önskvärt. Samtidigt – poängterade Anders Ygeman – finns det ett annat problem. Han lyfte att fler än tusen universitetslärare och forskare sagts upp de senaste åren, vilket Universitetslärarens granskning visar. – Det är väl bra om vi har lärare som har disputerat, men uppenbarligen verkar inte det vara huvudproblemet. Huvudproblemet är att ni (regeringen reds. anm.) inte har skjutit till tillräckligt mycket pengar. Därmed har lärare försvunnit, sade han. Lili André, Kristdemokraternas talesperson för forskning och högre utbildning, betonade att anledningen till att det har försvunnit tusen universitetslärare och forskare är att högskolorna anpassar verksamheten utifrån tillgängliga resurser. – Högskolorna dimensionerar tillsammans med andra högskolor, man samarbetar inom utbildning och då blir det ju en del som blir överflödigt. Vissa utbildningar läggs ned och då blir det färre lärare, sade hon. Patrick Reslow , skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, förespråkar också fler lärarledda undervisningstimmar och lyfte frågan om en ökad andel disputerade lärare flera gånger. Han anser även att det är för många som skaffar sig en högskoleutbildning. – Vi har tryckt in väldigt många på högskolan och måste börja prioritera och säga att vi får skära ner på utbildningsplatser. Det är den enda vägen att gå, därför att ju fler studenter som ska dela på pengarna desto dyrare blir det och desto mindre undervisningstid blir det. Här tror jag att vi har valt fel väg en gång i tiden, sade Patrick Reslow. Liberalernas Joar Forssells utgångspunkt är att det är viktigt med disputerade lärare. Samtidigt påpekade han att en bra forskare inte nödvändigtvis är bra på att undervisa. – Vi måste förstå att undervisning är en kompetens som inte kommer automatiskt av att man har en forskarutbildning och forskar, sade han. Lili André (KD) påpekade att det behövs tydligare information till studenter kring de olika karriärvägar som akademin har att erbjuda. – Bara en sådan enkel sak som information kring vad som finns för studenter. Jag undrar om man verkligen får förutsättningar för att förstå att man också kan forska efter en utbildning, sade hon. Miljöpartiets Camilla Hansén lade till att hon upplever att intresset för att arbeta inom högskolesektorn minskat bland befolkningen. För att vända den trenden – menar hon – krävs att fler universitetslärare och forskare får fasta tjänster. – Jag tror att historiskt har lärosätena lite kunnat luta sig tillbaka rekryteringsmässigt. De som fattar, fattar vad den akademiska karriären är. Men arbetsmarknaden ser annorlunda ut, attraktiviteten har sjunkit och universitetsvärlden har inte riktigt kunnat möta upp. Det räcker liksom inte bara med att bli forskare för att det är fint utan man behöver leverera i en del andra frågor också, sade Camilla Hansén. I övrigt debatterade riksdagspartiernas talespersoner en rad studentnära frågor som kårobligatoriet, arbetslösheten bland nyutbildade, studentinflytande, hyror och bostadsbidrag för studenter samt studiebidragets storlek. Rasmus Lindstedt, ordförande SFS (till vänster) och Colin Andersson, ordförande Saco studentråd tackar politikerna för debatten. På bilden saknas Anders Ådahl (C). Riksdagspartiernas löften Debatten avslutades med att varje partirepresentant särskilt fick lyfta fram vallöften till studenterna inför den kommande mandatperioden: Anders Ygeman (S) lovade att öka den lärarledda undervisningstiden och att höja bidragsdelen i studiemedlet. Josefin Malmqvist (M) lovade att avsätta pengar till mer lärarledd undervisningstid. Detsamma gjorde Lili André (KD). Patrick Reslow (SD) lovade att höja ambitionerna för svensk forskning och högre utbildning. ”Sticka ut hakan och säga att vi i ett första led ska vara bäst i Europa. Det kan man tycka är floskler men ambitionsnivån kommer också sätta effekten av vad som kommer ut av de satsningar man gör”, sade han. Camilla Hansén (MP) avgav ett löfte om att driva frågan kring att stärka den akademiska friheten, så att den också ska omfatta högre utbildning. Ilona Szatmari Waldau (V) lovade högre studentpeng till lärosätena, att höja studiemedlets bidragsdel och att studenter ska få rätt till a-kassa. Joar Forssell (L) lovade att satsa på att höja undervisningskvaliteten och gå vidare med att göra lärosätena oberoende från staten. Inlägget Partierna debatterade lärarledd tid och basanslag dök först upp på Universitetsläraren .

29 Apr 2026

Finland kan öppna högre utbildning för fler

Vid sidan av den ordinarie högskolan har Finland något som kallas för Öppna universitetet (Avoin yliopisto). Som namnet indikerar ger det vem som helst möjlighet att bedriva högre studier. Haken är att studierna är avgiftsbelagda och inte per automatik leder fram till någon examen. Nu har den finländska regeringen – där Samlingspartiet (ungefär motsvarande svenska Moderaterna) spelar en ledande roll – introducerat en reform som gör det gratis för personer under 29 års ålder att anmäla sig till Öppna universitetet eller till någon av landets yrkeshögskolor. – Studiesedeln är en del av statsminister Petteri Orponens regeringsprogram och syftar till att göra det möjligt för fler unga att inleda högskolestudier, säger undervisningsrådet Petri Haltia vid utbildnings- och kulturdepartementet till Universitetsläraren. Målgruppen är alltså personer under 29 år som utexaminerats från gymnasie- eller yrkesutbildning och som sökt men blivit utan studieplats på högskolan. Studier vid Öppna universitetet kostar i snitt 20 euro per studiepoäng och den föreslagna studiesedeln berättigar till 30 gratispoäng. – Vi har satt av 55,8 miljoner euro för försöksperioden 2026 till 2028, berättar Petri Haltia. En remissrunda har genomförts och där har bland annat de tre fackliga akademikerorganisationer som motsvarar SULF fått ge sina synpunkter. – Vår grundinställning är positiv. Men det förutsätter att undervisningen vid Öppna universitetet håller samma nivå som den ordinarie högskolan, säger Tarja Niemelä, vd på Professorsförbundet, och fortsätter: – I en del fall sker undervisningen integrerat med ordinarie högskolan och vi utgår från att de resurser som kommer att tilldelas fördelas rättvist mellan lärosätena. Lagen om studiesedel är avsedd att träda i kraft den 1 augusti och försöket är tänkt att pågå till 31 juli 2030. Lagen har i skrivande stund inte gått igenom i riksdagen. – Men vi hyser gott hopp om att så kommer att ske, säger undervisningsrådet Petri Haltia. Inlägget Finland kan öppna högre utbildning för fler dök först upp på Universitetsläraren .

29 Apr 2026

Replik: Missvisande bild av hur uppgifter om deltagare samlas in

I kritiken mot insamlingen av uppgifter om deltagarnas funktionsnedsättning sprids en felaktighet. Det skriver Folkbildningsrådets Johan Ernestam i en replik.

29 Apr 2026

Hela listan: Så mycket tjänar överdirektörerna

Statens bäst betalda överdirektör tjänar över 130 000 kronor i månaden. Altingets genomgång visar hur lönerna skiljer sig mellan myndigheterna – och vilka som ligger i topp.

29 Apr 2026

New initiative aims to take immunotherapy from research to patient benefit

Lund University and Skåne University Hospital, Sweden, have signed a memorandum of understanding regarding a joint initiative on immunotherapy.

28 Apr 2026

Wild flatworms heal wounds

For the first time, the flatworms’ unique ability to regenerate has been harnessed to help accelerate wound healing in human skin models.

28 Apr 2026

The link between reduced inpatient care and suicide

In Sweden, more resources have been allocated to expanding outpatient psychiatric care while the number of inpatient beds is steadily declining.

28 Apr 2026

Vilda plattmaskar läker sår

I Pildammsparken i centrala Malmö har forskare vid Lunds universitet fångat vilda plattmaskar, mästare på att återskapa sig själva vid skada.

28 Apr 2026

Replik: Barns hälsa måste väga tyngre än digitaliseringshysterin

Den omfattande användningen av datorer i undervisningen har i praktiken blivit ett pedagogiskt experiment – ett experiment som många elever nu får betala priset för. Det skriver socialminister Jakob Forssmed (KD) i en replik.

28 Apr 2026

Regeringen måste göra mer för att stoppa hot och våld i arbetslivet

När anställda hotas eller tystas i sitt yrkesutövande påverkas samhällets funktioner och tilliten till det demokratiska systemet. Det skriver företrädare för TCO, Saco och LO.

28 Apr 2026

Kulturkanon ska in i skolan – expert varnar för minskad läslust

Kulturkanon ska in i skolans styrdokument. ”Om den blir för styrande finns en risk för att man inte ökar läsintresse och läsmotivation, utan tvärt om”, säger läsexperten Jenny Edvardsson till Altinget.

28 Apr 2026

Our brains are more flexible than previously believed

Our memory records details and detects patterns in everyday life - often without us even realising it. Researchers at Lund University have for the first time succeeded in showing…

27 Apr 2026

Fosforbrist kan förvärra klimatproblemen

Fosforbrist i skogsmark kan leda till att klimatförändringarna ökar.

27 Apr 2026

Institutionerna måste agera för internationella doktorander i kläm

När regeringen presenterade propositionen Bättre migrationsrättsliga villkor för forskare och doktorander möttes den av ett kollektivt ”Äntligen!” från SULF, studentkårer och andra aktörer. Förslaget, som ger doktorander från länder utanför EU möjlighet till permanent uppehållstillstånd, är ett steg i rätt riktning. Det möjliggör för unga forskare att planera sin framtid, arbeta och bidra till den svenska högskolesektorn – något som bör vara en självklarhet, med tanke på de enorma resurser som investeras i varje doktorand. Victor Nygren Doktorand i socialantropologi och ordförande för Stockholms universitets studentkår Men bakom den positiva nyheten döljer sig en fallucka: en stor grupp doktorander hjälps inte av de nya reglerna. De hamnar i ett rättsligt ingenmansland, offer för en strukturell diskriminering som riskerar att underminera både deras karriärer och Sveriges rykte som forskningsnation. Regeringen har inte föreslagit några åtgärder för denna grupp – därför måste institutionerna ta detta ansvar. Åsa Plesner Doktorandrådet vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet En fallucka i migrationsreglerna Fram till juli 2021 kunde doktorander som haft uppehållstillstånd för forskarutbildning i Sverige i fyra år ansöka om permanent uppehållstillstånd. Det krävdes då inte att man visade någon långsiktig anställning eller annan varaktig försörjning. För många internationella doktorander från länder utanför EU fungerade därför forskarutbildningen som en stabil väg till långsiktig etablering i Sverige. När migrationslagen ändrades 2021 infördes ett nytt krav: den som ansöker om permanent uppehållstillstånd måste kunna visa varaktig försörjning, vilket i praktiken ofta innebär minst cirka 18 månader framåt. För doktorander är detta särskilt svårt att uppfylla eftersom doktorandanställningar vanligtvis sträcker sig över fem år. När avhandlingen ska färdigställas och försvaras närmar sig kontraktet därför ofta sitt slut, och många har då inte längre ett tillräckligt långt anställningskontrakt kvar för att uppfylla kravet på varaktig försörjning. Från juni 2026 sänks kravet till tre år i Sverige – men endast för dem som kan uppvisa varaktig försörjning. För doktorander som fortfarande befinner sig mitt i sin utbildning kan detta vara möjligt, eftersom doktorandanställningar ofta löper upp till fem år när institutionstjänstgöring ingår. Det låter som en förbättring, men skapar också ett glapp: internationella doktorander från länder utanför EU som började sin utbildning före oktober 2022 har så kort tid kvar av sin finansiering att de inte kommer att uppfylla kravet. De har arbetat under år av osäkerhet, med en mental belastning som skiljer dem från EU-medborgare eller doktorander som började senare. Detta har inneburit en försämrad arbetsmiljö. ”Eftersom många forskartjänster kan sökas först när man har disputerat, och den här gruppen doktorander måste hitta ett arbete snabbt, innebär detta att de i praktiken tvingas bort från akademin.” Dessutom måste de nu, om de vill stanna i Sverige långsiktigt, hitta ett jobb i Sverige med tillräcklig anställningstrygghet för att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. Eftersom många forskartjänster kan sökas först när man har disputerat, och den här gruppen doktorander måste hitta ett arbete snabbt, innebär detta att de i praktiken tvingas bort från akademin. Institutionernas ansvar – och möjligheter Ansvarig för att identifiera och åtgärda diskriminering och arbetsmiljö är inte staten – utan arbetsgivaren . Det är institutionernas ledningar och styrelser som måste agera. De kan: Kartlägga vilka doktorander som hamnat i kläm mellan regeländringarna. Erbjuda prolongeringar av anställningar eller finansiering. Skapa övergångslösningar för de som riskerar att falla mellan stolarna. Under pandemin visade svenska universitet att de kan agera snabbt och kreativt. Många institutioner erbjöd förlängning om särskilda skäl förelåg, såsom förseningar i forskningsarbetet eller bristande tillgång till laboratorier och fältstudier. Precis som under pandemin står vi nu i ett läge där ett oväntat och oönskat omvärldsläge påverkar vissa doktoranders villkor. Genom erfarenheterna från pandemin vet vi också att det går att hitta lösningar – när viljan finns. Sverige kan inte tillåta att en grupp doktorander, som bidragit till vår forskning under år av osäkerhet, nu straffas för regeländringar de inte kan påverka. Institutionerna måste ta sitt ansvar – annars riskerar vi att förlora inte bara talangfulla forskare, utan också vår trovärdighet som en nation som värnar om rättvisa och kunskap. Naturligtvis kan och bör universiteten begära att regering och riksdag kompenserar dem för detta arbete, men de kan inte sitta och vänta på pengar innan de agerar. Victor Nygren Doktorand i socialantropologi och ordförande för Stockholms universitets studentkår Åsa Plesner Doktorandrådet vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet Inlägget Institutionerna måste agera för internationella doktorander i kläm dök först upp på Universitetsläraren .

27 Apr 2026

JP/Politikens Hus köp av Altinget och Mandag Morgen har godkänts

Förvärvet av Altinget och Mandag Morgen är godkänt av de danska konkurrensmyndigheterna. Nu blir mediehuset officiellt en del av JP/Politikenshus.

27 Apr 2026

Vi måste sluta betrakta politiskt engagemang som något subversivt

Det fanns en tid då lärare och tjänstepersoner kunde vara politiskt aktiva utan att det sågs som ett problem. I dag ser det annorlunda ut, skriver Fia Ewald.

27 Apr 2026

New research shows how blood sugar-regulating cells change in type 2 diabetes

Researchers at LU have carried out the most detailed mapping to date of the epigenome in the cells that regulate the body’s blood sugar levels.

24 Apr 2026

Ny kartläggning visar hur blodsockerreglerande celler förändras vid typ 2-diabetes

Forskare vid Lunds universitet har gjort den hittills mest detaljerade kartläggningen av epigenomet i de celler som styr kroppens blodsock

24 Apr 2026

Ahmadreza Djalali fängslad i Iran i tio år – kritik mot UD

– För oss är det här inte bara något på nyheterna, det är vårt liv. Under åren har vi levt utan att veta vad som kommer att hända härnäst. Det sa Vida Mehrannia, gift med Ahmadreza Djalali, när hon höll ett känsloladdat tal vid ett seminarium på Karolinska institutet den 15 april. Seminariet anordnades med anledning av tioårsdagen av fängslandet av den svensk-iranske forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali, som vid tillfället befann sig i Iran för att föreläsa i sitt ämne katastrofmedicin. Året därpå dömdes han till döden, anklagad för att vara spion åt Israel. Rättegången anses internationellt vara en rättsskandal. Vida Mehrannia närvarade vid seminariet tillsammans med parets dotter, som liksom sin lillebror växt upp utan pappan, under hans tid i Evinfängelset. Det 70-tal personer som samlats applåderade när KI:s rektor Annika Östman Wernerson berättade att dottern nyligen slutfört sin läkarutbildning. Vida Mehrannia tackade alla som kommit till seminariet. – Tänk på Ahmadreza, inte bara som ett fall bland andra, utan som människa, som forskare, som kollega, som pappa. Så länge folk pratar om hans situation, är han inte ensam, sa hon. Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, tackade alla som visar sitt stöd och kämpar för makens frigivande. I panelsamtalet som följde sa Dan Larhammar, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, att forskarnas roll är att kunna beskriva fakta och öka kunskapen. Och när det krockar med politiska ideologier blir forskarna farliga för makthavare. Han sa också att det är svårt att påverka länder som Iran. – Det är inte lätt att nå fram. Inom Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter har vi riktat skrivelser till makthavare för länder som har fängslat och förtryckt forskare, vi får sällan svar eller möjligen svar med artighetsfraser. Men det händer inte så mycket, sa Dan Larhammar. ”Hur många gånger kan man kalla upp Irans ambassadör?” Martin Bergö, prorektor, Karolinska institutet Karolinska institutets prorektor Martin Bergö berättade att KI bland annat skrivit debattartiklar och brev och samarbetar med Scholars at Risk för att stötta Djalali. – Vi gör allt vi kan men uppenbarligen räcker det inte. Och vad politikerna gör räcker inte heller. Hur många gånger kan man kalla upp Irans ambassadör? undrade Martin Berg och efterlyste nya förhandlingspositioner. – Nu när det är krig på gång kan jag tänka mig att det uppstår situationer där vi faktiskt kan förhandla med något konkret. De behöver Sveriges hjälp, vad kan vi erbjuda? Även Lars Adaktusson, journalist och politiker för Kristdemokraterna, var kritisk mot den politiska diplomatin i fallet Ahmadreza Djalali. – Ända från början och framåt så har det tyvärr funnits ett bristande intresse från den diplomatiska sidan, från utrikesdepartementet, från de sittande svenska regeringarna när det gäller att med engagemang och kraft engagera sig och gå in i det här fallet. ”Ända från början och framåt så har det tyvärr funnits ett bristande intresse från den diplomatiska sidan.” Lars Adaktusson, journalist och politiker (KD) Lars Adaktusson sa att det gjorts försök att få bland annat amerikansk hjälp. – Men jag måste säga tyvärr att det har strandat i Stockholm. Det har strandat på skrivborden eller i skrivbordslådorna på UD. Maja Åberg från Amnesty Sverige höll med om att Sverige hade kunnat göra mer på ett tidigt stadium. – Om man hade haft en bättre strategi då och gjort mer och intensifierat arbetet, då hade vi inte behövt sitta här i dag. Och jag kommer ihåg hur otroligt lång tid det tog innan utrikesdepartementet ens gick med på att träffa Vida. Bara det var en enorm tröskel att komma över. ”Vi vet inte vad som görs, vi får inte reda på det. Då är risken att det görs lite. Eller kanske ingenting.” Maja Åberg, Amnesty Sverige Maja Åberg resonerade också om uttrycket ”tyst diplomati” som regeringen hänvisar till i arbetet med att få Djalali frigiven. – Det behöver inte vara något fel på tyst diplomati men det går inte att utvärdera från ett utomstående perspektiv. Vi vet inte vad som görs, vi får inte reda på det. Då är risken att det görs lite. Eller kanske ingenting. Och när man inte ser resultat så blir det lätt att man tänker att det inte har gjorts tillräckligt mycket, sa Maja Åberg. Hon instämde i Lars Adaktussons kritik mot Sveriges agerande. – Vi har kontakt med kollegor i andra länder, i Belgien och Italien där Ahmadreza också var aktiv, där hans forskarkollegor och Amnesty har kampanjat. Flera andra länders representanter har upplevt Sverige som en bromskloss i sammanhanget, sa Maja Åberg. Ett 70-tal personer deltog i seminariet som uppmärksammade att läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali suttit frihetsberövad i Iran i tio år. Akademiskt utbyte mellan Sverige och Iran var en annan fråga som Lars Adaktusson tog upp. – Jag förstår själva grundtanken med forskningssamarbete, även med länder som inte är demokratier. Vikten av det är en dialog, kunskapsutbyte och allt detta. Men här handlar det om en av världens mest ondskefulla regimer, som inte bara mördar sitt eget folk, utan som destabiliserar en hel region. Lars Adaktusson efterlyste tydligare gränser för akademiskt samarbete med Iran. – Jag är ledsen att säga det, men jag tycker i den mån det nu förekommer, att det här samarbetet inte borde existera under nuvarande omständigheter. Jag säger det med frimodighet, jag är beredd att få mothugg, men som engagerad i mänskliga rättigheter är det svårt att förstå. Visst mothugg fick Adaktusson av Martin Bergö, som sa att KI håller på att ta fram verktyg tillsammans med andra lärosäten i Sverige för att kunna göra riskbedömningar. – Jag vet inte hur många iranska studenter vi tar emot, men universitetsövergripande samarbete, det har vi inte. Men att ta emot en student från ett sådant här område, som kommer till Sverige, spenderar ett år, får ta del av våra värderingar och vårt samhälle – det finns inte mycket som är mer demokratibyggande än ett sådant utbyte, sa Martin Bergö. Universitetsläraren har sökt utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). UD:s presstjänst avböjer intervju och skriver i ett mejl: ”Arbetet för att få Ahmadreza Djalali fri fortsätter med full kraft. Sveriges krav kvarstår, om att Iran omedelbart ska frige Ahmadreza Djalali av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj. De åtgärder och kontakter som bedöms vara det bästa för fallet kommer fortsatt att vidtas. Vi går inte in på närmare detaljer om regeringens arbete med Ahmedreza Djalalis fall då detta riskerar att förvärra hans situation.” Inlägget Ahmadreza Djalali fängslad i Iran i tio år – kritik mot UD dök först upp på Universitetsläraren .

24 Apr 2026

Bibliotekschefer: Studenters tillgång till kurslitteratur hotas

Om biblioteken förväntas ta över ansvaret för att säkerställa att studenter med behov har tillgänglighetsanpassade böcker hamnar de i en ekonomiskt ohållbar situation. Det skriver 25 bibliotekschefer.

24 Apr 2026

Folkbildningsrådets krav strider sannolikt mot dataskyddsförordnigen

Folkbildningsrådet nya förslag begränsar distansundervisning och kräver att vi registrerar deltagarnas diagnoser – sannolikt i strid med dataskyddslagen. Förslagen måste dras tillbaka, skriver Anneli Dahlqvist, rektor Bona folkhögskola.

24 Apr 2026

Statsvetaren fick AF:s generaldirektör att rasa: ”Barockt!”

När Nazem Tahvilzadeh, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, var klar med sitt inlägg om folkbildningens roll i kompetensförsörjningen, kallade Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson det för ”barockt”.

24 Apr 2026