Sweden

Stärkt position för Lunds universitet bland världens 100 bästa

Lunds universitet stärker sin ställning bland världens 100 främsta universitet i QS World University Rankings 2027. Universitetet placerar sig på plats 71 och rankas som nummer...

17 Jun 2026

Trädgårdsjorden som får växterna att trivas – expertens bästa tips

Vad kan du göra med jorden för att få växterna i din trädgård att trivas? Professorn i markbiologi och jordexperten Håkan Wallander svarade nyligen på tittarfrågor om jord. Se...

17 Jun 2026

Jakten på besökare från andra solsystem

Forskare studerar rymdobjekt från andra solsystem vid nybyggt observatorium i Chile.

17 Jun 2026

Så rustar vi oss för ett varmare klimat

En värmebölja har de senaste veckorna brett ut sig över Europa. Temperaturerna, som varit mycket höga, har satt både människor och samhällen på prov. ”Värmen söderut är en...

17 Jun 2026

Ökade utgifter för vetenskaplig publicering

Under 2024 lade 34 universitet och högskolor sammanlagt strax över 747 miljoner kronor på vetenskaplig publicering. Förra året var motsvarande summa närmare 792 miljoner kronor, visar Kungliga bibliotekets (KB) sammanställning. I KB:s siffror ingår lärosätenas kostnader för publicering av artiklar, inköp av vetenskaplig litteratur och prenumerationer. Det lärosäte som lade mest på vetenskaplig publicering bland de 34 på listan var Lunds universitet. Efter en ökning med 4,8 procent jämfört med 2024, landade förra årets utgifter på strax över 93 miljoner kronor. Tvåa ligger Uppsala universitet som spenderade 90 miljoner kronor på vetenskaplig publicering 2025, vilket var en ökning med 10,8 procent jämfört med året innan. Tillsammans med Stockholms universitet var Uppsala också ensamt lärosäte om att öka utgifterna med minst 10 procent, då 2025 jämförs med 2024. ”För Uppsala universitet speglar den höga kostnaden den höga forskningsproduktionen och en stor användning av internationella tidskrifter. Det viktigaste är att sätta siffran i relation till universitetets storlek, forskningsvolym och publiceringsmönster”, skriver Cecilia Natvig, avdelningschef på Uppsala universitetsbibliotek, i ett mejl till Universitetsläraren. Med tanke på Uppsala universitets storlek är det inte oväntat att man ligger i toppen av en sådan här lista, enligt Cecilia Natvig. ”Uppsala universitet har mycket omfattande forskning och publicerar mycket, vilket naturligt driver upp kostnaderna för både läsning och publicering. Publiceringsavtal gör också att kostnaderna koncentreras till stora paket med förlag snarare än till enstaka artiklar. Kostnaderna påverkas även generellt av växande andel open access-publicering och svag krona, eftersom fakturor ofta betalas i utländsk valuta”, skriver hon i mejlet. Ett annat lärosäte i toppskiktet av listan är Göteborgs universitet (GU) som lade strax över 70 miljoner kronor på sin vetenskapliga publicering 2025, en ökning med 9,2 procent jämfört med året innan. ”När kostnader flyttas från läsning till publicering är det så att lärosätena med stor vetenskaplig publicering får se ökande kostnader. Och för ett framgångsrikt lärosäte som GU där publiceringen ökar följer att kostnaderna ökar av det skälet. På så sätt, givet det problematiska att betala dyrt för publiceringen, är det inte i sig negativt”, skriver Morgan Palmqvist, överbibliotekarie vid Göteborgs universitet, i ett mejl. Däremot är kostnadsökningen för vetenskaplig publicering problematisk i sig, menar han. ”Därav har man på både europeiskt som svenskt håll tagit initiativ till övergång till ett öppet vetenskapssystem, skriver han. Tolv av 34 lärosäten minskade sina utgifter för vetenskaplig publicering. I kronor minskade Linnéuniversitetet mest då man gick från att ha spenderat närmare 19 miljoner kronor 2024 till 18 miljoner året efter, vilket motsvarar en procentuell minskning med 5,5. Närmast därefter kommer Mälardalens universitet, med en minskning på runt 910 000 kronor, eller 6,9 procent. Sett till antal spenderade kronor på vetenskaplig publicering 2025 ligger fyra konstnärliga lärosäten i botten på listan. Konstfack med 732 000 kronor, Stockholms konstnärliga högskola med 421 000 kronor, Kungliga Konsthögskolan med 200 000 kronor samt Kungliga Musikhögskolan med 148 000 kronor. Enligt Annika Peurell , bibliotekschef vid Konstfack, ligger lärosätet i botten av listan eftersom man är litet i jämförelse med de flesta andra. Hon påpekar också att Konstfacks forskning och utbildningar i huvudsak sker på konstnärlig grund. ”Vår forskning på vetenskaplig grund är därför av mindre omfattning, då endast lärarutbildningen ges på vetenskaplig grund. Forskning på konstnärlig grund är en relativt ny företeelse, ett framväxande fält där Konstfack aktivt bidrar till att etablera fältet”, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren. Konstfacks kostnader för vetenskaplig publicering minskade med 6,3 procent från 2024 till 2025. Det beror till stor del på stärkt valutakurs för den svenska kronan, skriver Annika Peurell. && Inlägget Ökade utgifter för vetenskaplig publicering dök först upp på Universitetsläraren .

17 Jun 2026

Tre unga forskare får 45 miljoner från VR

Tre forskare vid Lunds universitet får långsiktig finansiering från Vetenskapsrådet.

17 Jun 2026

Ålderdomen i 1800-talets Stockholm i nytt ljus

Ny forskning går på tvärs med en romantiserad föreställning om att äldre förr levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn.

17 Jun 2026

SD: Så vill vi stärka folkbildningen efter valet

Det har ofta hävdats att Sverigedemokraterna är fientligt inställda till studieförbunden. Det stämmer inte, skriver Alexander Christiansson (SD).

17 Jun 2026

Dignified end for Ivar Broman’s research collection

At the request of the Faculty of Medicine’s board, the Vice-Chancellor has now decided that the collection will be discontinued.

16 Jun 2026

From needlework to surgery

Gabriel Börner has invented a “sewing machine” to suture patient’s wounds after abdominal surgery.

16 Jun 2026

Från syslöjd till kirurgi

Gabriel Börner har uppfunnit en ”symaskin” för att sy ihop patienter efter en bukoperation.

16 Jun 2026

Avancerade tekniker ställer arkeologer inför nya dilemman

Användningen av avancerade tekniker kräver noggrann eftertanke kring hur de kan påverka känsliga kulturarvsföremål.

16 Jun 2026

Din badsjö kan värma ditt hus

Naturlig värme från hav, sjöar och floder har potential att värma upp Europas hus – och samtidigt minska beroendet av klimatskadlig naturgas.

16 Jun 2026

Bättre vård för personer med sällsynta diagnoser

Nu satsar Sverige på att skapa ett nationellt kvalitetsregister för att samla information om alla sällsynta diagnoser.

16 Jun 2026

Professor: Viktig svensk forskning når aldrig mottagarna

Offentliga organisationer har svårt att ta till sig och implementera innovation. Resultatet blir att lösningar med potential att förbättra välfärd och effektivitet inte når dem som behöver dem, skriver Caroline Wigren-Kristoferson, professor i urbana studier och vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet.

16 Jun 2026

Skolinspektionen: Två av tre huvudmän säkerställer inte vetenskaplig grund

Mer än två tredjedelar av de skolhuvudmän som Skolinspektionen granskat behöver utveckla sitt arbete för att säkerställa att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

16 Jun 2026

Internationella toppforskare fortsätter att söka sig till Lunds universitet

Forskare verksamma i USA dominerar även den andra omgången av ansökningar till Lund University Programme for Global Excellence.

15 Jun 2026

Lund University continues to attract top international researchers

Researchers based in the US again dominate the second round of applications to the Lund University Programme for Global Excellence.

15 Jun 2026

Universiteten har nått mättnad och behöver prioritera

Under lång tid har europeiska universitet levt mitt i en – i det närmaste – självklar berättelse om ökade studentantal, större campus, mer mobilitet, fler utbildningar och ökad synlighet. Och dessa aspekter har setts som tecken på framgång. Expansion har inte bara varit ett politiskt mål, utan också en institutionaliserad föreställning om vad ett framgångsrikt universitet är. I Skandinavien har expansionen dessutom varit nära knuten till välfärdsstatens ideal om social mobilitet, regional utveckling och demokratisering. Men denna expansionslogik är nu på väg att brytas upp. Hogne Lerøy Sataøen Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet I vår forskning om strategisk kommunikation vid skandinaviska universitet ser vi tydliga tecken på vad vi beskriver som saturation (mättnad) – en situation där högre utbildning inte längre präglas av självklar expansion, utan av ökande begränsningar, tydligare prioriteringar och legitimitetsproblem. Samtidigt fortsätter många universitet att tala som om tillväxten fortfarande pågår. I universitetens strategier dominerar fortfarande språk om excellens, internationell konkurrenskraft, innovation och expansion. Lärosäten förväntas stärka sina varumärken och öka sin synlighet globalt. Tillväxtlogiken finns fortfarande kvar, men dess grundläggande förutsättningar försvagas. Daniel Lövgren Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet Begreppet saturation handlar inte bara om ekonomi, teknologisk utveckling och AI, eller demografi, även om det spelar stor roll. Det handlar också om att själva idén om ständig tillväxt inom högre utbildning blivit mindre självklar. I Danmark har politiska reformer lett till minskat antal studieplatser och förkortade masterprogram, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap, som en del av en tydligare anpassning till arbetsmarknadens behov. I Norge har utbildningsministern slagit fast att tiden för kapacitetsökning är över, vilket markerar en stabilisering av resurserna på 2019-nivå. I Sverige ökar den ekonomiska pressen och antalet anställda vid våra lärosäten minskar för första gången på över ett decennium. Tillsammans pekar detta mot en bredare tendens där högre utbildning inte längre befinner sig i expansion, utan i ett läge av stagnation och resursmässiga begränsningar: mättnad. Detta förändrar också hur universiteten talar om sig själva. Även om forskningskommunikation ofta förklaras som centralt i universitetens kommunikativa arbete har universitetskommunikation i hög grad handlat om expansion: att attrahera fler studenter, bygga starkare varumärken och signalera internationell konkurrenskraft. I dag beskriver många kommunikatörer en ny situation: fokus har förskjutits från offensiv tillväxt till frågor om relevans, nytta, prioritering och försvar av verksamheten. Det är en ganska dramatisk förändring. När universitet inte längre kan legitimera sig genom ständig tillväxt måste de i högre grad förklara och försvara varför de finns, vad de bidrar med och vilka verksamheter som ska prioriteras. Kommunikation blir därmed inte främst en fråga om synlighet eller marknadsföring. Den blir i förlängningen en fråga om institutionell överlevnad. När resurserna blir mer begränsade och den politiska styrningen hårdnar finns en tendens att universitet blir mer försiktiga, vilket skapar nya risker. I vår studie beskriver flera kommunikatörer hur lärosäten i ökande grad anpassar sig till politiska signaler och undviker kontroversiella frågor. Kommunikationens uppgift blir då inte bara att profilera universitetet, utan också att skydda det. Det är viktigt att förstå att saturation inte innebär att universiteten är på väg att försvinna. Tvärtom är universitet historiskt mycket anpassningsbara institutioner. Men det betyder att villkoren för högre utbildning håller på att förändras på ett sätt som kräver nya sätt att tänka kring prioritering och samhällsroll. Under efterkrigstiden har högre utbildning ofta framställts som lösningen på nästan alla samhällsproblem: ekonomisk tillväxt, social mobilitet, innovation och demokratisk utveckling. I ett läge av saturation är denna självklarhet inte längre given. När expansionslogiken försvagas förskjuts också universitetens legitimitetsvillkor, vilket gör frågor om prioritering och samhällsuppdrag mer framträdande i både politisk och organisatorisk kommunikation. Detta innebär en förskjutning från expansion som lösning till prioritering som problem. Hogne Lerøy Sataøen Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet Daniel Lövgren Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet Läs mer: Sataøen, H. L., & Lövgren, D. (2026). From growth to constraint: interpreting saturation in Scandinavian higher education. European Journal of Higher Education, 1–20. Inlägget Universiteten har nått mättnad och behöver prioritera dök först upp på Universitetsläraren .

15 Jun 2026

Thesis strengthens forensic assessments in cases of suspected stabbings

How can it be determined whether a person has died by suicide or homicide – an assessment that is key to the legal process?

15 Jun 2026

Avhandling stärker rättsmedicinska bedömningar vid misstänkta knivdåd

En ny avhandling från Lunds universitet visar hur rättsmedicin kan bli mer träffsäker och rättssäker.

15 Jun 2026

The featherlight long-distance fliers with parchment-thin wings

They cross oceans, glide on monsoon winds, and can appear in new places after thousands of kilometres in the air. Now a new study from Lund University shows that dragonflies are…

12 Jun 2026

Fjäderlätta långdistansflygare med pergamenttunna vingar

Forskare har studerat trollsländornas migration.

12 Jun 2026

Parkinson's medication shows promise in treating treatment-resistant depression

For many people who suffer from depression, the condition is not just about feeling down, but also about a loss of motivation and difficulty finding pleasure in activities they…

12 Jun 2026

Parkinsonläkemedel visar lovande effekt mot svårbehandlad depression

För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. En studie...

12 Jun 2026

Vi kan inte acceptera ett skolsystem som kör slut på eleverna

När ett enda betyg kan stänga dörrarna till framtiden behöver vi se över hur skolsystemet är utformat, skriver företrädare för Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.

12 Jun 2026

Lista: Så mycket tjänar lärosätenas rektorer

Det skiljer över 40 000 kronor i månaden mellan den universitets- och högskolerektor som tjänar mest och den som tjänar minst. Altinget har hela listan på rektorernas löner.

12 Jun 2026

Gör det möjligt att vidareutbilda sig där människor redan bor och arbetar

Dagens kompetensförsörjning är fortfarande alltför beroende av att människor byter ort eller lämnar arbetslivet för att kunna studera. Det behövs ett system där utbildning kan ske nära människors vardag, skriver Martina Berg och Martin Bergvall.

12 Jun 2026

Experts on the 2026 FIFA World Cup

Researchers from Lund University who can comment on various aspects of the World Cup in North America.

11 Jun 2026

New study on the stories of young people leaving a life of crime

When young people who have turned their lives around talk about their criminal past, they are trying both to explain their actions and to forge a new identity. A new study from…

11 Jun 2026

Värdigt avslut för Ivar Bromans samling

Medicinska fakulteten bevarar idag den så kallade Bromanska samlingen vid Arkivcentrum Syd. Samlingen är en rest från medicinsk forskning på 1920–50-talen och består av...

11 Jun 2026

Regeringen backar om 13-åringar i fängelse

På måndag skulle riksdagen ha röstat om att sänka straffrättsåldern till 13 år. Men nu drar regeringen tillbaka förslaget och ska i stället återkomma med ett förslag om att sänka åldern till 14 år. Beslutet flyttas till augusti.

11 Jun 2026

Hård kritik mot statsbidrag till utlandsskolor: ”Föråldrat”

Riksrevisionen riktar kritik mot systemet med statsbidrag till svenska skolor utomlands i en ny granskning. Enligt myndigheten är det både föråldrat och ineffektivt.

11 Jun 2026

Vad är kvant egentligen – och varför pratar alla om det?

Kvant. Ordet dyker upp allt oftare i samtal om framtidens teknologi, säkerhet, medicin och datorer. Samtidigt uppfattas området ofta som både abstrakt och svårtillgängligt. Men...

11 Jun 2026

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och...

11 Jun 2026

Centern vill se 50 miljarder i välfärdssatsningar på landsbygden

Ett av Centerpartiets krav i en eventuell kommande regeringsförhandling är ett rejält tillskott till landsbygden. Partiet vill bland annat se små läkarledda mottagningar och en ny småskolelag.

11 Jun 2026

Har politiska partier skickat in AI-genererade debattartiklar?

Altinget har infört en AI-policy för debattartiklar. Är det teknikfientligt? Är AI-genererade debattartiklar ett hot mot demokratin och vilka är det egentligen som skickat in AI-texter för att publiceras på debattsidan? Och varför debatterar aldrig eldslukarna på Altinget debatt?

11 Jun 2026

Forskare har utvecklat unik trädkarta

Forskare har utvecklat en karta över trädslag i södra Sverige.

10 Jun 2026

Utredningen om akademisk frihet flyttas fram

Utredningen om akademisk frihet skulle presenterats den 14 augusti. Nu får den förlängd tid.

9 Jun 2026

Politiken sviker en generation barn med funktionsnedsättning

Om några år riskerar vi att stå inför en situation där fler elever med funktionsnedsättning lämnar skolan utan fullständiga betyg, där färre går vidare till högre studier eller arbete och där utanförskapet ökar. Det skriver Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

9 Jun 2026

Kritiken efter oanvända miljardbeloppet: ”Varnade för detta”

Över 1,6 miljarder kronor av statsbidraget till regionalt yrkesvux förra året brinner inne. Nu riktar branschföreningen Vuxenutbildning i samverkan kritik mot systemet och menar att utvecklingen var både förutsägbar och möjlig att undvika.

9 Jun 2026

Life’s precious final phase

A research team at Lund University in Sweden has studied how patients with advanced cancer seek care during the final stages of their lives. By studying their care patterns, the…

8 Jun 2026

Ny studie: Unga avhoppares väg ut ur brottslighet

När unga avhoppare berättar om sitt kriminella förflutna försöker de både förklara sina handlingar och skapa en ny identitet. En ny studie från Lunds universitet visar hur...

8 Jun 2026

Den viktiga sista tiden i livet

Ett forskarteam vid Lunds universitet har följt hur patienter med avancerad cancer, söker vård under sin sista tid i livet. Genom att studera deras vårdmönster, har forskarteamet...

8 Jun 2026

Fel av Altinget att säga nej till AI-skrivna debattartiklar

När Altinget förbjuder AI-skrivna debattartiklar missar man poängen. Frågan borde inte vara vilket verktyg som använts, utan om texten tillför något till samhällsdebatten. Det skriver Totte Löfström, tidigare debattchef på Nyheter24, nu grundare av ett AI-bolag.

8 Jun 2026

University Board proposes Erik Renström as Vice-Chancellor

On 5 June, the University Board decided to propose Erik Renström as Vice-Chancellor of Lund University for the next three-year term.

5 Jun 2026

Styrelsen föreslår Erik Renström som rektor

Den 5 juni beslutade universitetsstyrelsen att föreslå Erik Renström som rektor för Lunds universitet den kommande treårsperioden.

5 Jun 2026

Lunds universitet får nyckelroller i två EU-finansierade forskningsprojekt om Europas framtid

Lunds universitet kommer att delta i och samordna två forskningsprojekt som rör den europeiska demokratins framtid. Det ena projektet ska undersöka extremism och polarisering,...

5 Jun 2026

Academedia: Gör om skolvalet till grundskolan

Det fria skolvalet ska värnas men möjligheten att välja skola måste upplevas som rättvis och tillgänglig för alla. Det skriver Marcus Strömberg, vd Academedia.

5 Jun 2026

Skolverket kräver tillbaka en miljard från kommunerna

Skolverket kräver tillbaka en tredjedel av det statsbidrag som betalades ut till yrkesvux förra året. Anledningen är att kommunerna inte har använt pengarna.

5 Jun 2026

Lund University takes on roles in two new Horizon Europe projects

Lund University will partner in and coordinate two research projects that involve the future of European democracy. One will examine extremism and polarisation, while the other…

4 Jun 2026

AI makes old problems seem new

How do university lecturers perceive the dilemmas, opportunities and ethical challenges associated with generative AI? As part of her doctoral research, Alexandra Farazouli has interviewed 31 university lecturers, from five departments at a university in Sweden, about how chatbots and automated grading systems affect teaching practices and their day-to-day work. “The most important finding is that the ethical challenges that arise from the introduction of AI in practices are actually not entirely new.” Long before the breakthrough of AI, resource pressures linked to higher education expansion tended to reduce discussions of academic integrity largely to the question of how to detect plagiarism. “Deeper values such as academic honesty, originality and respect for authors have been neglected. Then AI comes along, and suddenly we think it’s a problem. But it is actually a long-standing problem,” says Alexandra Farazouli. In the thesis, university lecturers are compared to jazz musicians: responsive and attentive to signals of change, exploratory and improvisational. But to keep up with the pace of AI development they also need support, says Alexandra Farazouli. “We need more education for teachers to be more AI literate. But we also need more space for teachers to reflect together, share good practices, examples and challenges that they face, because generative AI is a very fast-moving target.” Alexandra Farazouli’s thesis Title: Emerging AI and Ethics in Higher Education: A Technology Mediation. Perspective. Subject: Education and teaching methodology. Educational institution: Stockholm University. Date of public defence: May 8th. Inlägget AI makes old problems seem new dök först upp på Universitetsläraren .

4 Jun 2026

Även ögonblicksbilder kan göra partier skräckslagna

Oppositionens ledning utökas. Men det mest intressanta är hur väljarna rört på sig.

4 Jun 2026

KTH får nej igen – terrordömd student blir kvar

Studenten i fråga dömdes förra året till åtta års fängelse för flera allvarliga brott med koppling till terrorism, bland annat förberedelse till terroristbrott. Efter domen begärde KTH att studenten skulle avskiljas från sin utbildning, vilket Högskolans avskiljandenämnd, HAN, avslog – något Universitetsläraren skrivit om tidigare. KTH överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som nu gör samma bedömning som HAN och slår fast att det inte är tillräckligt tydligt att det finns en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller egendom under utbildningen och att det därför saknas laglig grund för att avskilja honom. Domstolen lyfter bland annat att brotten ska ha begåtts för flera år sedan, att studenten sedan dess tagit avstånd från sitt agerande och inte återfallit i brottslighet. Alexander Baltatzis, Saco-S-ordförande vid KTH, säger att det är viktigt att arbetsgivaren tagit de anställdas oro på allvar och prövat frågan om avskiljande. – Det är positivt att KTH har lyssnat på den oro som finns bland anställda och låtit frågan prövas i de instanser som finns. När människor känner osäkerhet kring sin arbetsmiljö behöver det tas på allvar, säger han. ”Nu har frågan prövats och avgjorts. Då måste man också utgå från det beslut som fattats. Studenten ska behandlas som vilken annan student som helst.” Samtidigt menar han att situationen förändrats när överklagan nu avslagits. – Nu har frågan prövats och avgjorts. Då måste man också utgå från det beslut som fattats. Studenten ska behandlas som vilken annan student som helst. I Sverige har vi inte dubbelbestraffning. Har en person fått sin påföljd ska man inte fortsätta straffa personen på andra sätt. Han framhåller att rättsstaten bygger på att samma regler gäller för alla. – KTH är en statlig myndighet och måste förhålla sig till gällande lagstiftning och de beslut som fattas av domstolar och myndigheter. Man kan inte göra egna bedömningar vid sidan av rättssystemet när frågan redan har avgjorts. En risk som har lyfts är att den aktuella utbildningen har koppling till den brottslighet studenten dömts för och att fortsatta studier kan ge ökade kunskaper i ämnet. Men Alexander Baltatzis menar att det finns en risk att debatten ger en förenklad bild av utbildningen. – En kemiutbildning handlar om väldigt mycket mer än sådant som förekommit i den här diskussionen. Kemi är ett brett akademiskt ämne som innehåller många delar. Det är viktigt att komma ihåg det perspektivet. Samtidigt har han förståelse för att fallet väckt starka reaktioner. – Vi har fått kännedom om att det finns anställda som känner oro. Den känslan ska inte avfärdas. Men när saken nu har prövats och det finns ett avgörande måste man också förhålla sig till det. Maria Palma-Hakim, chef för förvaltningsjuridik vid KTH, uppger i en skriftlig kommentar till Universitetsläraren: ”KTH har både i begäran om avskiljande till HAN, Högskolans avskiljandenämnd, och i överklagandet till förvaltningsrätten gett uttryck för lärosätets uppfattning i ärendet men de rättsvårdande myndigheterna har gjort bedömningen att det inte föreligger någon risk. Vi kommer inte överklaga förvaltningsrättens beslut, då vi inte har något ytterligare att tillföra.” Avskiljande av studenter Under perioden 2021–2025 behandlade Högskolans avskiljandenämnd 17 ärenden om avskiljande. I tolv fall beslutade nämnden att avskilja studenten. Ett av dessa beslut ändrades senare av domstol, vilket innebär att elva studenter faktiskt har avskilts. Sex ansökningar avslogs, varav en gällde en yrkeshögskoleutbildning. Källa: Högskolans avskiljandenämnd Inlägget KTH får nej igen – terrordömd student blir kvar dök först upp på Universitetsläraren .

4 Jun 2026

Bred riksdagsmajoritet vill ha åldersgräns för sociala medier

Utredarens förslag om en 15-årsgräns för sociala medier har starkt stöd i riksdagen. ”Jag krokar gärna arm med Jakob Forssmed (KD) i den här frågan”, säger socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) till Altinget.

4 Jun 2026

Konstnärligt campus på Heleneholm

Visionen för samlokaliseringen av Lunds universitets Konstnärliga fakultet är nu fastställd. Den 3 juni enades fakultetsstyrelsen kring ett nytt inriktningsbeslut om att arbeta...

3 Jun 2026

Fine and performing arts campus in Heleneholm

The vision for the co-location of Lund University’s Faculty of Fine and Performing Arts in Sweden has now been finalised. On 3 June, the Faculty Board reached agreement on a new…

3 Jun 2026

Dansk regering presenterad – här är alla ministrarna

Mette Frederiksen (S) har presenterat sin nya danska regering. Totalt är det 21 ministrar, 11 kvinnor och 10 män. Det är första gången i Danmarks historia som det är fler kvinnliga än manliga ministrar.

3 Jun 2026